Min Förlossningsberättelse!

Den 27e oktober 2009 var jag i vecka 36 och just denna dagen hade jag bestämt mig för att gå på Entrè i malmö ( ni vet det köpcentret som det görs reklam för nu, där Carolina Gynning är med i) första gången var det faktiskt jag var där. Stort och fint var där men inte många särskilda affärer. Men vi gick väl där säkert i 4-5 timmar sen blev vi rätt trötta på det hehe. Så vi åkte hem sen. När man väl var hemma åt jag och levde som vanligt mitt gravida liv. Kollade lite på tv och mös med Johan såklart;) Ingen kunde misstänka vad som skulle hända bara några timmar senare...

Vi gick och la oss vid tolv. Vi skulle göra riktigt mycket dagen efter! Kvart i 9 nio skulle vi till familjerätten för att skriva på papper där det blir offcielt att Johan är pappan (något man MÅSTE göra om man inte är gift. När man är gifta blir det automatiskt att båda har vårnaden men inte när man är sambo eller bara ihop) Sen efter det skulle vi till banken och fixa en massa autogiro och sist skulle vi till tatueraren (Samma tatuerare som den jag följde med Jeanette till) där Johan skulle prata lite om sin tänkbara tatuering (förblir en hemlis tills han har gjort den;)

Meeen nej, så blev det ju inte. För klockan halv ett på natten får jag den första värken vilket jag tror är bara en sammandragning så jag ligger kvar och klagar lite för johan. Att nu har man fått sammandragningar igen... Johan somnar efter ett tag. Det är ju bara sammandragningar...Och jag börjar springa på toaletten stup i kvarten. Kissa heeeela tiden. När jag reser mig igen är det lika bra att sätta sig igen på toa haha. Sjukt jobbigt var det verkligen! haha. Där sprang jag fram och tillbaka som en pingpång boll!

Slemproppen kom 03.15 och det var då jag fattade starkt vad som höll på att hända (trög är man verkligen när man aldrig har varit med om detta för haha) Klart man hade sin anning men kunde inte tro det. Men jag springer in till Johan och ropar: - Vakna Johan, du jag blöder!

Johan ringer till förlossningsavdelningen 03.30. Då har "kraftiga värkar" varat rätt länge. Dom på förlossningsavdelningen sa att Johan skulle klocka värkarna. Varje värk skrev han ner. När värkarna kom mellan 2-3 min så skulle vi åka in sa dom. Och när det var 2-3min mellanrum mellan varje värk och värkarna kändes som en "mycket värre mensvärk" så började johan att packa en väska med kamera, kläder till mig och bebisen, en halv brödlimpa (måste tillägga: jag var hungrig! haha) och lite annat. Kändes lite som Johan nästan var nervösare än vad jag var. Hna sprang och packade lite och rökte lite sprang och packade igen och rökte lite. Haha. Jag fick till och med hjälpa honom att packa mellan värkarna för han var lite yr. Inte så lätt kanske att vara pappa i just det läget när ens flickvän får värkar och man aldrig har varit med om det.

Sen gick Johan för att köra fram bilen till rundellen. Han packade in väskorna i bilen och hjälpte sedan mig. Men jag hann inte långt fören en värk till kom! Sen fick jag en värk i bilen och en när vi kom fram till förlossningsavdelningen. Ja, nu var värkarna tätta! Det var faktiskt en gravid kvinna till som kom någon sekund innan oss. Sen när jag kom in i ett rum så mätte dom bebisens puls och mina bärkar som pendlade mellan 0-100! Jag kom in klockan 04.45. När jag kom in var jag öppen 4cm redan! Kommer ihåg att jag tänkte "nu är förlossningen igång nu finns det ingen åtovändo, nu börjar det" ..

Efter ett tag blir mina värkar kraftigare och jag får börja med lustgas. Vilket gjorde det bättre efter ett tag. Fast i början tålde jag inte det för det kände som jag inte kunde andas i den. Men mot slutet var den guld värd, nästan som en liten fest!;) Men lite senare satte lustgasen igång. Det var riktigt kul! Jag fick massor av skrattattacker heeela tiden. (kan skratta åt det än idag, för fy f*n vad det var kul då, haha) Barnmorskan kom in mitt i en skrattatack. - Ojdå, det har nog blivit lite för mycket hehe, kul att man kan skratt när man ska föda iaf! ( I min journal står det - God effekt av lustgasen, hehe) Det Jag skrattade bla åt så mycket var när jag tänkte på Johans mamma när hon gick i tofflor. (jag fattar inte det roliga i det idag men väääldigt kul var det då haha)

Mitt i mina värkar ville jag ha mina efterlängtande mackor som jag hade snackat om sen jag kom in. Hehe (jag var ju redan hungrig när vi var hemma) Jag åt väl två sen kunde jag inte äta mer för då var värkarna så starka. Det blev att jag tuggade mackan sen spottade jag ut den på golvet när värken kom för då var jag ju tvungen att andas in lustgasen ju, hade ju satt i halsen annars om jag inte hade spottat ut det. Så min söta johan fick ju gå och plocka upp mackrester hehe.

Under mina timmar på förlossningsavdelningen så hann peronalen med att byta tre pass. Så ny personal kom in lite då och då och hälsade. Då fick man hälsa så gått det gick på folket. Vilket som var rätt jobbigt eftersom då ville man inte hälsa på någon.

Mitt ibland värkarna så hände det att jag blev kissignödig och då fick Johan och någon i personalen hjälpa mig till toaletten. Men sen fick man skynda sig tillbaka för att hinna med att ta lustgasen innan värken kom...Lite av katt och råtta där tyckte jag. Man blev ju mer och mer borta av lustgasen. Tillsist var man ju helt hög på den. Men det var skönt! hehe

08.15 så får jag ryggmärgsbedövning. Då är jag öppen ca 6 cm tror jag. Man fick bedövningen av en narkosläkare. Bedöbningen såg äckligt ut enligt johan men för mig kände jag knappt något, sved lite. Man var väl rätt avdomnad av alla värkarna och lustgasen.

Mitt i all lustgas rus och när man har ont av alla värkarna så känns det presic som jag är på något disco. Musik som donar i mina öron. Låter väldigt bra och jag vill typ dansa.
- Johan, höööör du musiken?
- hehe ja? Det är radion som jag har satt på säger johan. Volymen på radion är ju inte alls hög.
- Nänä, det låter som ett disco. Som en fest säger jag och typ fattar ingeting haha. Men må bra måste jag har gjort iaf!!;)
Den där lustgasen gillar jag alltså! Den skulle man haft hemma haha!

Nu hade jag verkligen hamnat i himlen. Tackar gudarna för ryggmärgsbedövning!! Tack tack! (tycker synd och kvinnorna som inte kan få någon bedövning) Jag kunde sova i 30-45 min. Riktigt skönt! hämta nya krafter. Johan somnade också. Det var väl då jag smsade mamma också.

-Mamma kl:09.32
Hej Emma. Mormor kommer ca tolv. Kram mamma

- Jag kl:09.51
Hejhej. Jag ska föda om ca 2-3 timmar. Men allt är bra. Jag har fått ryggmärgsbedövning nu. Hör av mig senare. Kram Emma

Vid detta laget tror jag att mamma blir väldigt nervös!

-Mamma kl:09.58
Emma hur går det? Hör av dig. Är johan där? Lycka till. kram mamma

-Jag kl: 10.38
Jo det går bra. Tack. Var är mormor nu då? Jag kan inte träffa henne idag.

-Jag kl: 10.41
Du kan säga till pappa att jag håller på att föda nu.


Detta var det sista smset som jag skickar till mamma. Efter 1timme och 40min är lille Liam ute. Från första värken till att Liam är ute tog det tolv timmar! Allt är väl rätt suddigt då. Kommer inte ihåg så jättemycket bara att jag krystar som f*n haha, han skaaa komma ut nuuuu!. Och plopp så är han ute. Ett rus av glädje sköljer över mig och jag kan inte sluta att gråta glädje tårar. Sen lägger dom han på min mage. Vilken sjuuukt skön känsla att få sitt barn! Vilken glädje, vilken lycka, sååå underbart. Ja, jag älskar nog att föda barn för det är bara en så j*vla fantastisk känsla, visst det gööör verkligen sjukt ont. Jag har aldrig haft ondare i mitt liv! Någonsin! Man föder en hel bebis för guds skull! Meeen, skiitt vilken underbar känsla det är att få se sitt barn. En riktigt kick! Man blir så stolt över sig själv. Men sen tycker jag även det är en sjukt skön upplevelse eller ja inte skön men cool...jag vet inte hur jag ska förklara.

Mina vänner frågade mig den fråga om jag var nervös för att föda. Jag svarade alltid nej. Att jag var mer nervös för om något gick fel. Eller om Liam slutade att andas. Så Nervös var jag aldrig för att föda.
Till det slutliga: Det GÖR sjukt j*vla ont att födda barn men fy f*n vad COOL upplevelse. På ett sätt är det synd att män inte får uppleva det. Dels för att dom ska också få känna på hur ont det gör och dels för den coola upplevelsen. Jag går helldre och föder i 12 timmar än går gravid i 9 månader!!!

Liam 28 OKtober 2009 Kl: 12.22

Mitt råd till kvinnor här i världen som ska föda:Var aldrig nervösa! (eller försök iaf) Tänk inte så mycket på förlossningen när ni är gravida. Om ni ska tänka något så tänk " Alla kvinnor klarar det så varför skulle inte jag klara det?"
Och när det väl händer så kan ni inte göra så mycket åt det utan låt alla dom kvinnliga instinkterna komma fram. För Kvinna är du och du KAN! Lycka till!